Regeringen har ett klimamål om att minska landets CO2-utsläpp med 70 procent före 2030 och att bli klimatneutralt 2050. Detta har skapat ett enormt fokus på den gröna omställningen inom både offentliga och privata näringslivet. Därför ser man numera att kunder efterfrågar mer dokumentation, bland annat kring CO2-utsläpp, från sina leverantörer. Detta ställer nya krav på dig och ditt företag.
Byggbranschen vinner på CO2-utsläpp
Byggandet står för mer än 40 procent av Danmarks samlade CO2-utsläpp, vilket gör byggindustrin till en av de största bidragsgivarna till CO2-utsläpp. Det är alarmerande siffror som man under många år har varit medveten om inom branschen och arbetat på att ändra.
Byggeriets koldioxidutsläpp kan delas upp i två kategorier:
- CO2-utsläpp från driftsenergi
- CO2-utsläpp från byggmaterial (inbyggd energi)
CO2-utsläpp från driftsenergi
Driftsenergi inkluderar bland annat energiförbrukning för värme, kyla och ljus. Minskning av energiförbrukningen i byggnader, så kallad ”energieffektivitet”, har varit ett fokus i många decennier, och det har förekommit en positiv utveckling. Byggnader designas idag för att vara betydligt mer hållbara och energieffektiva. Flera byggföretag använder nu också modern teknik som säkerställer bättre energiutnyttjande, optimerad resursförbrukning och förbättrad inomhusmiljö. Allt detta bidrar till att minska den totala energiförbrukningen.
Koldioxidutsläpp från byggnadsmaterial
Denna kategori innegåller all den koldioxid som härrör från byggnadsmaterialets tillverkning, inklusive utvinning, byggprocessen, användning, bortskaffning och återvinning. Det vill säga det totala primära energibehovet för hela byggnadens livscykel.
Byggnadsmaterialer belastar alltså klimatet mer än drift. Det beror på att det har skett en anmärkningsvärd utveckling gällande energieffektivisering, och den danska energiförsörjningen blir också grönare hela tiden. Det finns många nya krav som man måste följa när det gäller driftenergi, men det finns nästan inga regler och krav som reglerar klimatbelastningen från byggnadsmaterial.
Under över 60 år har man lyckats minska energianvändningen för drift från 350 kW/m² till 20 kW/m². Dock har byggnadsmaterialens klimatavtryck varit ett förbisett område i diskussionen om hållbart byggande, även om det utgör en stor andel av den globala CO2-utsläppningen.
Världsbyggnadsråden har en ambitiös vision om att ‘dekarbonisera’, alltså ta bort användningen av kol inom hela byggsektorn innan år 2050, men för att kunna göra det är det nödvändigt att eliminera CO2-utsläpp från både driftsenergi och energi som är inbyggd i material.
Nationell strategi ska ge mer hållbart byggande
Klimatologer är eniga om, att CO2-utsläpp från byggmaterial och återvinning bör vara en hög prioritet på dagordningen, och därför får det i samspel med politiskt stöd ny fart. Danmark har nämligen fått en nationell strategi för hållbart byggande, där ett avtal slöts i Folketinget den 5 mars 2021 med stor majoritet, vilket kommer att säkerställa en gradvis införande av koldioxidkrav på alla större nybyggnationer från 2023.
Parterna bakom avtalet är överens om att redan från 2023 ska koldioxidkrav införas för nybyggnation, som är större än 1 000 kvadratmeter, så att den inte får släppa ut mer än 12 kg koldioxid per kvadratmeter, och att från 2025 ska koldioxidkrav ställas på nybyggnation generellt, inkluderat mindre privata bostäder. Men först 2027 förväntas ett slutgiltigt krav om maximal utsläppsmängd av koldioxid för byggnader. När testperioden av den frivilliga hållbarhetsklassen är färdig, bör det inte saknas många förutsättningar för att kunna utvärdera och fastställa koldioxidkrav i hållbarhetsklassen.
Livscyklusanalysen ska säkerställa utvecklingen
Inom byggbranschen har man hittills saknat kunskap och verktyg för att beräkna koldioxidförbrukningen.
Detta vill man nu ändra på med hjälp av LCA, som är en slags livscykelanalys för en byggnad. I en LCA-bedömning räknar man med all CO2-förbrukning – exempelvis både utvinning och bearbetning av byggnadsmaterial, transport till byggplatsen, själva uppförandet av bygget, och naturligtvis CO2-förbrukningen för t.ex. uppvärmning och underhåll, när byggnaden väl tagits i bruk. Hela bedömningen görs i ett 50-årigt perspektiv, och siffran ska sedan kokas ned för att visa hur många kilo CO2-byggnaden släpper ut per kvadratmeter per år.
När man som vanlig villaägare från 2023 således ska bifoga en LCC-analys i ansökningar om bygglov, kommer det troligtvis att vara ett ingenjörsföretag som står för beräkningarna. Det är alltså tanken att LCC-analysen ska bli en lika naturlig och formaliserad del av en byggansökan, som till exempel energi- och statikberäkningar är idag.
Styr på koldioxid-bokföringen
Eftersom livscyklanalyser hittills endast har gjorts på ett relativt litet antal byggen, vill politikerna för närvarande inte fastställa de gränser som blir obligatoriska för all framtida byggnation, men enligt avtalet kommer gränsvärdena att sänkas igen 2027 och 2029. Regeringens klimatmål för 2050 har dock redan bidragit till ett enormt stort fokus på grön omställning inom både offentliga och privata näringar. Det ställer krav på mer dokumentation från företagen gällande koldioxidutsläpp inom byggsektorn.
Om man fortsätter att vara konkurrenskraftig kräver det därför att man kan dokumentera CO2-utsläppen som är förknippade med byggandet. Flera företag väljer att digitalisera sin dokumentation för att effektivisera arbetet. Detta är exempelvis möjligt med ett administrativt verktyg, som vi bland annat erbjuder i Intempus.
Är du nyfiken på hur en lösning från Intempus kan göra det enklare och mer överskådligt att dokumentera er CO2-förbrukning? Ring oss då på +45 26390400 eller boka en kostnadsfri demo utan förpliktelser:
Källor: Energimyndigheten, Affärsinformation, Företagsansvar
