Arbetsmarknaden är föremål för ständig förändring och nya trender, ofta drivna av förändringar i samhälleliga värderingar, tekniska framsteg och ekonomiska förhållanden. Under de senaste 100 åren har arbetstiden gradvis förkortats, men på senare år har vi också sett trender som innebär att medarbetarna arbetar mindre, t.ex. 4-dagars arbetsvecka, tyst och högljudd avgång. Här dyker vi ner i några av dessa trender och utforskar konsekvenserna av att medarbetarna arbetar mindre.
Arbetstid över tid
Sedan 1900 har antalet arbetstimmar i en normal arbetsvecka minskats som ett resultat av flera olika kollektivavtal. Här får du en överblick över arbetstidens utveckling under perioden 1900-2023:
| År | Arbetstid per vecka |
| 1900 | 60 |
| 1915 | 56 |
| 1919 | 50,5 |
| 1950 | 45 |
| 1967 | 40,5 |
| 1976 | 40 |
| 1987 | 38,5 |
| 1990 | 37 |
| 2023 | 37 |
Som modellen visar har antalet veckoarbetstimmar i Danmark stadigt minskat historiskt sett. Det har dock inte skett någon officiell förändring av antalet arbetade timmar på över 30 år, men det betyder inte att arbetsmarknaden och medarbetarnas syn på arbete har varit oförändrad under hela den tiden. Nedan dyker vi ner i 3 av de mest aktuella trenderna på arbetsmarknaden som alla pekar mot en rörelse mot att anställda medvetet vill minska sin arbetstid eller sitt engagemang.
Fyra dagars arbetsvecka
“4-dagars arbetsvecka” är en modell där anställda arbetar färre timmar med bibehållen lön och förmåner. Modellen har fått beröm för att främja balansen mellan arbete och privatliv, minska stressen och öka den allmänna arbetstillfredsställelsen.
I en studie från 2023 av Cambridge University undersökte effekterna av en 4-dagars arbetsvecka bland 61 brittiska företag under 6 månader. Det rörde sig främst om företag inom sektorn för kunskapstjänster, t.ex. marknadsföringsbyråer ingick i studien. Resultaten visade att arbetstidsförkortningen inte hade någon negativ inverkan på produktiviteten. Tvärtom ökade den med i genomsnitt 1,4 procent under perioden. Samtidigt upplevde medarbetarna mindre stress, färre sjukdagar och färre uppsägningar.
Ett av de danska företag som följer modellen är det Köpenhamnsbaserade IT-företaget IIH Nordic, som införde modellen 2017. Enligt VD Henrik Stenmann har de sedan dess haft nöjdare medarbetare och haft lättare att attrahera och behålla högspecialiserad arbetskraft. Du kan läsa mer om detta i vårt blogginlägg här.
Forskarna påpekar också att 4-dagars arbetsvecka kan ha en positiv inverkan på miljön eftersom de anställda tillbringar mindre tid med att pendla fram och tillbaka, vilket minskar koldioxidutsläppen.
Det är dock viktigt att understryka att inte alla branscher kan dra nytta av modellen. Det beror på det enskilda företaget och den enskilda institutionen och deras specifika arbetsflöden. Det är till exempel svårt att föreställa sig att modellen skulle passa vård- och omsorgssektorn, eftersom en förkortad arbetsvecka inte skulle göra det möjligt att behandla det antal patienter som krävs.
Högljudd avgång: högljudd avgång
En annan nyare trend på arbetsmarknaden är “loud quitting”. Denna typ av uppsägning skiljer sig från den traditionella och tystare uppsägningen, som sker med god framförhållning, genom att den anställde istället lämnar sitt jobb abrupt och på ett dramatiskt sätt. Den anställde offentliggör sin uppsägning och sitt missnöje med jobbet på t.ex. sociala medier eller genom att konfrontera arbetsgivaren offentligt.
Trenden har sin grund i den aktuella debatten om balans mellan arbete och privatliv. För många som säger upp sig handlar det om att uppmärksamma allmänheten på olämpliga arbetsförhållanden för att förändra normerna och kulturen kring den pressade och konkurrensutsatta arbetsplatsen. I vårt blogginlägg här kan du läsa mer om vilka konsekvenser detta fenomen får för både medarbetaren och organisationen.
Quiet Quitting och #lazygirljob
En annan aktuell trend som utvecklas just nu är “Quiet Quitting”, som avser en mer dämpad form av protest mot arbetet. Det handlar inte om att faktiskt sluta - snarare om ett tyst uppror mot den överordnade arbetsidentiteten och en övergång till en arbetsinsats där man “bara” gör det som är absolut nödvändigt. Ofta som ett försök att hävda att man har ett liv utanför arbetet. Den anställde blir mindre engagerad i arbetet. Som en utlöpare av detta fenomen har #Iazygirljobbet uppstått. Det syftar på att allt fler Gen Zers väljer ett jobb som kräver minimal ansträngning, men där de får en bra lön och där det finns mycket flexibilitet för att upprätthålla en balans mellan arbete och privatliv. De vägrar att ta ett jobb som kräver att de offrar sin livskvalitet.
Både tyst avgång och #lazygirljob kan sänka produktiviteten på arbetsplatsen eftersom oengagerade medarbetare ofta är mindre resursstarka och mindre motiverade. För att motverka och förebygga dessa trender bör arbetsgivaren bidra till att skapa en positiv arbetsplats som erbjuder möjligheter till personlig och professionell utveckling, bra ledarskap och en lämplig arbetsbelastning. Samtidigt bör medarbetarna leta efter möjligheter till utveckling, uppmuntra till öppen kommunikation med sin chef om karriärmål och arbetsvillkor samt reflektera över orsaken till eventuell bristande motivation och hur den kan återvinnas. Du kan läsa mer om att sluta i det tysta i vår blogginlägg här.
Danskarnas arbetstid är lägre än genomsnittet
Danskarna hör till de människor i världen som arbetar minst timmar per år. Siffror från OECD visar att den genomsnittliga dansken 2021 arbetade drygt 1360 timmar på ett år. Enligt statistiken var det bara tyskarna som arbetade färre timmar än danskarna.
En del av förklaringen till danskarnas relativt blygsamma arbetstid är att vi är ett rikt samhälle. Generellt sett är de länder där människor arbetar mest också bland de fattigaste. När man är rik vill man gärna använda en del av rikedomen till att få mer frihet. En arbetsmarknadsforskare påpekar detta i en Artikel från Tv2. Detta väcker frågan om vi som samhälle har råd att arbeta mindre än andra länder?
Har vi som samhälle råd att förkorta arbetstiden?
Huruvida samhället har råd att låta människor arbeta mindre är en självklar fråga att ställa när vi idag och historiskt sett har sett trender mot minskad arbetstid och (i vissa fall) engagemang.
En av de viktigaste frågorna här är om minskad arbetstid kommer att leda till minskad produktivitet? Som nämnts har studier som bland annat studie från Cambridge University, att en minskning av arbetsveckan med 20% ökar de anställdas produktivitet samtidigt som stress och sjukdagar minskar. Detta kan leda till mindre tryck på sjukvårdssystemet. Samtidigt kan kortare arbetsveckor ha en positiv inverkan på miljön i form av lägre CO2- och energiförbrukning.
Om medarbetarna däremot minskar sitt engagemang och initiativ genom att säga upp sig i tysthet eller högljutt för att de känner sig pressade och vill ha bättre arbetsvillkor, kan detta ha en negativ inverkan på företagets finansiella tillväxt, kultur och rykte, samtidigt som det potentiellt kan skapa konflikter och kontroverser mellan medarbetaren och företaget, vilket kan få negativa konsekvenser för medarbetarens karriärmöjligheter.
Det finns alltså både för- och nackdelar med att förkorta arbetstiden, men allt tyder på att om arbetsgivaren är den aktiva beslutsfattaren när det gäller att förkorta de anställdas arbetstid genom strukturella förändringar, så kan det få positiva effekter för företaget, de anställda och samhället.
Källor: hk.dk, Studie från Cambridge University, Forbes.com, Tv2.dk, OECD.stat
