Cirka. 600 000 anställda i privata företag ska ha ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna pågår just nu. Här får du översikten över de senaste uppdateringarna..
Uppdaterad 12 april 2023
“Ja” till nytt kollektivavtal i privat sektor
Arbetstagarna och arbetsgivarna har röstat ja till medlarnas medlingsförslag om nya kollektivavtal inom den privata sektorn. Detta innebär att de nästan 600 000 anställda på den privata arbetsmarknaden, som förslaget berör, får nya kollektivavtal. Det upplyser Medlingsinstitutet på deras hemsida. Du kan läsa hela medlingsförslaget här.
Bland yrkesgrupperna som får nya kollektivavtal finns allt från murare, mejerister och butiksanställda till smeder, målare, chaufförer och rörläggare. Med ett valdeltagande på 59,3 procent på arbetstagarsidan fick förslaget 79 procent ja-röster. På arbetsgivarsidan godkändes förslaget med 100 procent ja-röster.
Några av de mest centrala punkterna i avtalet rör löneökning, större tillägg för övertid, mer föräldraledighet, ny fördelning av pensionsinbetalningar, en ökning av den valfria fritidskontot och full lön under deltagande i valfri utbildning. Du kan läsa mer om var och en av punkterna längre ner i den här artikeln.
Överenskommelserna träder i kraft från och med den 1 mars 2023 och gäller i 2 år.
Källa: dr.se
Uppdaterad: 5 april 2023
Förhandlingsförslag skickat för omröstning
Den 25 mars lade förlikningsmannen Jan Reckendorff fram ett medlingsförslag om förnyelse av kollektivavtalen inom den privata sektorn. Du kan läsa hela medlingsförslaget här. Nu är det upp till arbetsgivarna och löntagarna att godkänna eller förkasta förslaget, varefter det kan avgöras om de nya kollektivavtalen har antagits. Omröstningsresultatet kommer att offentliggöras onsdagen den 12 april 2023.
Vad händer om förslaget avslås?
Om arbetstagarna förkastar förlikningsmannens medlingsförslag, slutar det i en så kallad “stor-konflikt”, som träder i kraft fem dagar efter ett nej till medlingsförslaget, dvs. den 17 april 2023. Stor-konflikter är dock mycket sällsynta i Danmark, och senast de ägde rum i de privata avtalsförhandlingarna var år 1998.
Vi kommer att uppdatera dig här så snart medlaren har publicerat röstningsresultatet.
Uppdaterat: 20 februari 2023
Industrin har ingått förlikning
Igår gav arbetsgivarna och löntagarna från respektive Dansk Industri och CO-industri hand på ett avtal efter historiskt svåra och långa förhandlingar inom industrins område. Därmed finns enighet kring det så kallade gennembrudsforlig för den privata arbetsmarknaden, som kommer att utgöra grunden för de kommande förhandlingarna om kollektivavtal på resten av den privata arbetsmarknaden. Avtalet kommer att löpa över de kommande 2 åren, vilket innebär att nästa förhandling kommer att ske år 2025.
Några av de mest centrala punkterna i avtalet rör löneökning, större tillägg för övertid, mer föräldraledighet, ny fördelning av pensioninsättningar, en ökning av valfrihetskontot och full lön under deltagande i självvald utbildning.
Mer i lön och större tillägg för övertid
Parterna har först och främst kommit överens om en ökning med 4 procent i lönesumman under perioden. Detta omfattar bland annat en ökning av minimilönen med 9 kronor i timmen och att lärlingars timlön ökar med 8 kr.
Tillägg för övertid med mera stiger med 3,5 procent år 2023 och 3 procent år 2024
Mer föräldraledighet
Föräldraledighet med full lön förlängs med totalt 4 veckor: 2 veckor för delning och 2 veckor för den andra föräldern. Med andra ord får pappan/andra mamman i det nya kollektivavtalet ytterligare 2 veckors öronmärkt föräldraledighet med lön, och dessutom får föräldrarna ytterligare 2 veckors föräldraledighet med lön, som kan delas mellan dem.
Ökad arbetsgivarenbetald pensionsinsättning
Fördelningen av arbetstagarens och arbetsgivarens pensionsinbetalningar har också ändrats. Hittills har arbetsgivaren betalat 8 procent och arbetstagaren 4, men med det nya avtalet ska arbetsgivarna framöver ge 10 procent medan arbetstagaren klarar sig med 2 procent.
Det betyder att medarbetarna får 2 procent mer av sin lön utbetald istället för att det går till pensionssparandet.
Stigning i bidraget till Fritvalgs Lønkontoen
Angående Valfritt Val kan man välja ett kontoavtal där det kommer att stiga från 7 till 9 procent år 2024.
Fritvalgskontot är en procentandel av den semestergrundande lönen och sätts in på ett särskilt sparkonto som idag kan användas till ledighet, extra pension eller seniorordning.
Full lön vid deltagande i eget vald utbildning
Tidigare var bidraget 85 procent om medarbetaren deltog i självvald utbildning. Med det nya kollektivavtalet får de full lön.
Källor: Ritzau
OK23 – vad handlar det om?
OK23 sköts igång den 4 januari 2023, då DI (Dansk Industri) och CO-industri (Centralorganisationen av industrianställda i Danmark) inledde förhandlingarna om Industriens Överenskommelse och Industriens Funktionärsöverenskommelse. Överenskommelseförhandlingarna startar således inom Industrin, som omfattar 6 000 företag och 230 000 medarbetare. Här arbetar man mot ett så kallat “genombrottsförlik”, som kommer att bilda ram för de efterföljande förhandlingarna på den privata sektorn.
Förhandlingarna i OK23 kommer otvivelaktigt att präglas av en rad yttre faktorer: krig i Europa, energikris och den höga inflationen. Det sistnämnda ger upphov till en arbetsmarknad med brist på arbetskraft och rekordhög sysselsättning, och därför förväntas det att arbetstagarna ställer ovanligt höga krav på förhandlingarna. Och att de inblandade förhandlingsparterna förbereder sig på att förhandlingarna blir historiskt svåra.
Vad är ett kollektivavtal?
Innan vi dyker ner i förhandlingarnas innehåll och de olika parterna, måste vi ha full koll på vad ett kollektivavtal är. Ett kollektivavtal är ett – ofta branschspecifikt – avtal som fastställer de övergripande villkoren i en anställds anställning. Kollektivavtal finns således till för att säkerställa ordnade förhållanden för anställda och arbetsgivare. Avtalet görs mellan en eller flera fackföreningar och arbetsgivare, och kan även ingås mellan det enskilda företaget och en fackförening. Det är fackföreningen som representerar och förhandlar å de anställdas (lönearbetarnas) vägnar, och normalt är det en arbetsgivarorganisation som förhandlar å arbetsgivarnas vägnar.
Ett kollektivavtal definierar en rad regler om minimivillkor och hantering av allt från konflikt, strejk och lockout till lön, pension, arbetstid, föräldraledighet, vidareutbildning och uppsägning.
Överenskommelser förhandlas och ingås typiskt vartannat eller vart tredje år, och nu har förhandlingar på den privata sektorn just inletts med OK23. Som beskrivet förhandlas avtalen först inom industrin, där genombrottsförliket, som bland annat rör minimilönen, kommer att utgöra grunden för de efterföljande förhandlingarna inom till exempel transport, byggnation, service och livsmedel.
Vad handlar OK23-förhandlingarna om?
Ett av de mest centrala temana vid OK-förhandlingarna är lön. Därutöver handlar kraven på den privata arbetsmarknaden också om arbetstid, ledighet, pension, föräldraledighet, utbildning, avgångsvillkor och insatser mot social dumpning.
Vem förhandlar vid OK23?
På lønmodtagersidan är toppförhandlarna för OK23 en blandning av förpersoner och fackliga representanter huvudsakligen inom industri-, transport- och byggområdena. På arbetsgivarsidan är det direktörer och ledande personer i arbetsgivarorganisationerna som leder förhandlingarna.
Här under kan du läsa mer om de specifika förhandlarna på de mest centrala branschområdena för OK23.
Industriområdet
På industriområdet förhandlas två kollektivavtal; Industriavtalet och Funktionärsavtalet för industrin.
För de anställda är det kartellen CO-Industri (Centralorganisationen av industrianställda i Danmark) som förhandlar åtta fackförbund: 3F, Dansk Metal, HK/Privat, Teknisk Landsforbund, Dansk El-Förbund, Blik- och Rörarbetarförbundet, Målarförbundet, Serviceförbundet och Danska Järnvägsförbundet.
För arbetsgivarna förhandlar DI, som är den största medlemsorganisationen i Dansk Arbejdsgiverforening, DA.
Transportområdet
På transportområdet förhandlas det gemensamma avtalet för chaufförer, lagerarbetare och hamnarbetare, ingånget mellan 3F Transportgruppen och DI.
För de anställda är det 3Fs transportgrupp som leder förhandlingarna, medan det från arbetsgivarnas och DI:s sida är de som innehar toppositioner i DI.
Byggnadsområdet
På byggarbetsplatsen förhandlar BAT-kartellen å de 7 fackförbunden: 3F, Danska El-förbundet, Danska Metall, Plåtslagare och Rörarbetare, Målare, HK Privat och Teknisk Landsförbund.
Här är de enskilda fackföreningarna som förhandlar och ingår kollektivavtalen.
Det största avtalet inom byggsektorn är Bygg- och anläggningsavtalet mellan 3F och DI-byggeri, där 3Fs byggavdelning förhandlar för arbetstagarna och Direktör samt Vicedirektör på DI förhandlar å arbetsgivarnas sida.
För andra områden av byggnadsarbeten förhandlas kollektivavtal mellan Tekniq Arbetsgivare och El-förbundet, Plåt- och Rörarbetarförbundet och Dansk Metall.
Vad händer härnäst?
Om CO-industri och DI lyckas nå enighet, förväntas de i februari månad att sluta ett avtal. Därefter kommer de att presentera ett samlat medlingsutkast i mars, som sedan ska gå till en omröstning bland organisationsmedlemmarna innan det kan träda i kraft.
Om CO-industri och Dansk Industri inte lyckas enas, kan det uppstå stor konflikt, där stora delar av arbetsmarknaden stannar av.
Följ med i inlägget här, som vi löpande uppdaterar med de senaste nyheterna i OK23-processen.
Intempus hanterar alla överenskommelser
Med ett digitalt tidrapporteringssystem från Intempus kan du och ditt företag få en lösning som kan konfigureras för alla medarbetartyper och kollektivavtal. Är du nyfiken på att höra mer, boka då en demo helt gratis och utan förpliktelser här:
Du är också välkommen att ringa oss på +45 26390400
Källor: FHOhttps://fho.dk/ok23/) och HK (https://www.hk.dk/omhk/sektor/hk-privat/ok23)
